Hej blogg.
Jag är tillbaka, skulle man nog kunna säga. Åtminstone fysiskt. Psykiskt så ligger jag fortfarande där på sandstranden bland palmerna och läser senaste Elle med Kate Hudson leende mot mig på framsidan.
Missförstå mig inte. Det är otroligt skönt att vara hemma faktiskt. Att långsamt få falla tillbaka till vardagslunket. Att få äta lite pasta rouge (Min specialare, makaroner och ketchup) istället för kött och pommes med pepsi till. Att få dra på sig ett par jeans och vara nöjd med det.
Men vad vore livet utan längtan?
Mitt problem är att jag ofta längtar tillbaka istället för att längta framåt....
Men idag var en fin dag.
Fina vänner, tv-spel och den absolut mest bisarra filmen jag sett i hela mitt liv.
Vad mer kan man begära?
Peace out.
Astrid.
Ps. Härmed rekomenderar jag alla som läser detta att lyssna på I'll be seeing you med Billie Holiday. NU! Punktslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar