Söndag- Midsömmanatta, ho' ä' inte lång, dö.

Hej blogg.
Med bonnabrännan kliandes i nacken och en svag eftersmak av sill, så kan jag inte annat än konstatera.
Midsommar 2010 var en succé!
Och du kan inte tro hur nöjd jag är.
Jag befinner mig i Gränna, hemma hos folk som jag knappt vet hur jag är släkt med , och lever på eftermiddagsfika och tupplurer. Här finns gammelmorbror Sven också. Han älskar att prata och pratar varesig någon lyssnar eller inte med sin härliga Linköpingsdialekt.
(Linköpingsdialekt är ett lustigt påhitt. Man avslutar allt med ett drömskt "dö". Till exempel så säger de Linköpingska hundarna "VOV dö...")
"Låter ju inte speciellt festligt!" tycker du.
"Låter ju riktigt tråkigt...!"
Men där tar du fel, min vän.
Jag tror att jag aldrig haft en bättre midsommar.
Och nu väntar det bästa.
Tre stavelser.
Som-mar-lov.

Peace out.
Astrid.