Hej blogg.
Det är nästan löjligt hur dåligt en tonåring i dagens samhälle mår utan sin teknik.
Jag var på bio igår med ett stort gäng härliga människor. Vill också bara passa på att uppmana ALLA att se filmen "I rymden finns inga känslor". Bland det bästa jag har sett på bio i år. Den och Sex and the City 2...
Nåja.
Jag var på bio igår och när jag går på bio så skriker lilla fröken duktig i mig att jag MÅSTE stänga av mobilen HELT! Så är det bara! Så det gjorde jag, utan att tänka speciellt mycket.
Det var inte förrän septemberkvällens klara luft satte igång mina små hjärnceller som jag faktiskt förstod att jag har en PIN-kod.
Vad sjutton är en PIN-kod egentligen?!
Paniken slog rot i mig men blommade inte ut förrän i morse.
Jag menar, utan mobil, vem är man då?
Tänk ändå vad som skulle kunna hänt under tiden då jag var blind, stum och döv!!
Tänk vad jag kunnat missa!!
Nu funkar mobilen i alla fall.
Paniken är bortrensad som maskrosor i den nyklippta gräsmattan.
Tack alla för en grym kväll.
Idag blir det some serious slappning.
Peace out.
Astrid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar