Hej blogg.
Idag är det tordag.
I ingemanslandet mellan eftermiddag, kväll och natt greppade jag min svarta skeppshultscykel (a.k.a. svarta blixten. Snälla någon, förstå ironin!!)
Cyklade samma väg som så många gånger förut.
Samma backar.
Samma hus.
Samma svenssonsvenssongullegullidylliska bubbla som jag ibland bara vill säga ett sanningens ord till men som jag idag tyckte fasligt mycket om.
Jag trampade mot skogen.
Över stock och över sten.
Cyklade förbi den spegelblanka sjön och de två rökande fjortonåringarna på bryggan. Cyklade förbi de två "tjejerna-40+" som med bestämda steg gick på diet.
Cyklade förbi det vackra sagoslottet, sent 1700-tal.
Cyklade förbi den stolte familjefadern i löpspåret 4.5 km med träningsoverall från -85 och pulsmätare från Claes Ohlsson.
Cyklade förbi stallet och absorberade och inslöt mig i den underbara doften av häst och trygghet.
Cyklade förbi skogsdungen där jag byggde koja med fritids och bäcken där vi letade grodyngel en gång.
Cyklade hem.
Tänkte efter.
Peace out.
Astrid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar